Släpp fångarna loss.....
Näe inte riktigt, men det kändes nästan så när jag & barnen var på Djungelhuset för några veckor sedan. Barnen hade väntat i nästan ett år på att få komma dit, så nu äntligen blev det dags. Lennart kände sig inte riktigt pigg så han stannade hemma.
Men vilket kanonställe att röja på, tänk er några sommardagar då det bara regnar eller några jättekalla vinterdagar, då barnen inte är ute & gör av med någon energi. Perfekt att åka dit då, bara att röja gärnet springa, klättra, åka rutschkana mm.
För dom allra minsta finns det ett rum där allt är inlindat utav mjuka kuddar, perfekt att röja runt utan att behöva slå sig. Där fanns också en liten hoppborg, rutschkana mm.
Efter ca en timmes röj så tog jag & Magnus en fikapaus medans storbröderna fortsatte med samma energi som tidigare, dom kom & drack lite vatten bara.
Magnus & dom andra killarna fick röja i några timmar till, sen var det tre trötta & nöjda grabbar som åkte därifrån. Vi hade en jätterolig dag & kommer säkert att återkomma dit med Lennart också.
Men vilket kanonställe att röja på, tänk er några sommardagar då det bara regnar eller några jättekalla vinterdagar, då barnen inte är ute & gör av med någon energi. Perfekt att åka dit då, bara att röja gärnet springa, klättra, åka rutschkana mm.
För dom allra minsta finns det ett rum där allt är inlindat utav mjuka kuddar, perfekt att röja runt utan att behöva slå sig. Där fanns också en liten hoppborg, rutschkana mm.
Efter ca en timmes röj så tog jag & Magnus en fikapaus medans storbröderna fortsatte med samma energi som tidigare, dom kom & drack lite vatten bara.
Magnus & dom andra killarna fick röja i några timmar till, sen var det tre trötta & nöjda grabbar som åkte därifrån. Vi hade en jätterolig dag & kommer säkert att återkomma dit med Lennart också.
Våran stora modiga kille!
I Tisdags morse var Alexander ledsen när han skulle till skolan eftersom vi skulle ta bort våran älskade hund Lady. Jag pratade med honom & sa att om han blev ledsen på skolan så fick han bestämma själv om han ville berätta eller inte. Han gick iväg till skolan med näsdukar & var vid ganska gott humör.
När Lennart kom & hämtade honom efter skolans slut fick han höra utav en lärare att Alexander hade berättat inför hela klassen vad som hade hänt.
Alexander hade sagt att han ville tala om en sak, sen hade han sagt att idag måste ni vara snälla emot mig & inte vara retsamma eller väldigt högljudda för idag är jag ledsen. Vi tar nämligen bort våran hund idag.
Barnen hade varit väldigt snälla & omtänksamma emot honom hela dagen.
Lärarna berömde honom & tyckte att han var väldigt modig & stark som gjorde en sån sak i en svår stund.
Det tyckte vi hemma också, men sån är våran goa Alexander rak & ärlig (hoppas att det fortsätter).
När Lennart kom & hämtade honom efter skolans slut fick han höra utav en lärare att Alexander hade berättat inför hela klassen vad som hade hänt.
Alexander hade sagt att han ville tala om en sak, sen hade han sagt att idag måste ni vara snälla emot mig & inte vara retsamma eller väldigt högljudda för idag är jag ledsen. Vi tar nämligen bort våran hund idag.
Barnen hade varit väldigt snälla & omtänksamma emot honom hela dagen.
Lärarna berömde honom & tyckte att han var väldigt modig & stark som gjorde en sån sak i en svår stund.
Det tyckte vi hemma också, men sån är våran goa Alexander rak & ärlig (hoppas att det fortsätter).
Lady finns inte mer...
Nu är Lady i Regnbågslandet, hon har fått somnat in idag. Hon fick livmoderinflammation.
Det är väldigt tungt att skriva dessa rader, men man vill ändå göra det. Minnena kommer starkt och man tänker på vilken fin hund hon var. Hon hade likheter med hennes mamma Ronja som vi fortfarande kan tänka på. Och ännu mera nu när inte Lady finns hos oss.
Man tänker på hur hon kunde ligga, med sina tassar i kors som hon oftast gjorde. Man minns hur hon kunde bli matad av Magnus, som nu på slutet ofta ropade på Lady. Man minns även de gånger hon & Ronja hade roligt och kunde busa tillsammans. De fanns de gånger de även rymde tillsammans, då man fick vara jätte orolig. Lady rymde även från mig på jobbet nyligen. Men dessa gånger hade det säkert jätteroligt, ingen tanke på att husse & matte blev oroliga, presis som barn kan vara.
Nu skall vi försöka att sluta sörja och komma ihåg alla de glada stunderna man hade tillsammans istället.
Det är väldigt tungt att skriva dessa rader, men man vill ändå göra det. Minnena kommer starkt och man tänker på vilken fin hund hon var. Hon hade likheter med hennes mamma Ronja som vi fortfarande kan tänka på. Och ännu mera nu när inte Lady finns hos oss.
Man tänker på hur hon kunde ligga, med sina tassar i kors som hon oftast gjorde. Man minns hur hon kunde bli matad av Magnus, som nu på slutet ofta ropade på Lady. Man minns även de gånger hon & Ronja hade roligt och kunde busa tillsammans. De fanns de gånger de även rymde tillsammans, då man fick vara jätte orolig. Lady rymde även från mig på jobbet nyligen. Men dessa gånger hade det säkert jätteroligt, ingen tanke på att husse & matte blev oroliga, presis som barn kan vara.
Nu skall vi försöka att sluta sörja och komma ihåg alla de glada stunderna man hade tillsammans istället.
